Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhÄller sig till 1%-klubbar (sÄ kallade kriminella motorcykelgÀng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar frÄn samhÀllet. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvÀndigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rÀttvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvÀrdera huruvida det rÄder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin pÄ att tvÄ demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den Àr Àven gÀllande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati Àr fredligare. SÄledes borde freden vara hÄllbar i Guatemala om det rÄder demokratisk fred vilket Àr fredsavtalets mÄl. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mÄl mot tillstÄndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om Àn demokrati existerar Àr den inte stabil..

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

NÀr vi pratar om vÀrdegrund och om skolans vÀrdegrund sÄ finns det vissa vÀrden som inte Àr förhandlingsbara, för att de Àr sjÀlvklara för vÄr mÀnskliga samlevnad. Ett av de viktiga Àr ett alla mÀnniskors lika vÀrde i betydelsen demokrati och detta vÀrde utgör en slags minsta gemensamma nÀmnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras pÄ uttrycket ?demokratisk vÀrdegrund?. Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar och förstÄr skolans demokratiska vÀrdegrund i betydelsen allas lika vÀrde, dels i lÀrsituationen, dels i mötet lÀrare-elev. I studien har jag anvÀnt mig av intervjuer.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

Mexiko har under de senaste decennierna gÄtt frÄn ett auktoritÀrt styre mot ett mer demokratiskt samhÀlle. Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhÀlle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhÀllet varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. CivilsamhÀllet verkar dock i ett samhÀlle som fortfarande prÀglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritÀra regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska Àga rum.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

SammanfattningTurkiet Àr ett land som, i takt med en stÀrkt ekonomi, fÄtt ett ökat inflytande i omvÀrlden. Landet stÄr dessutom i egenskap av kandidatland till EU pÄ Europas tröskel. Men hur stark Àr egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrÄgan:Har demokratin i det turkiska samhÀllet stÀrkts under perioden 2002 till 2013? Àmnar denna uppsats svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar har samhÀllet i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrÄn Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna Ätnjuter ett utbrett samhÀlleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla ÄtgÀrder som vidtas i samhÀllet genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna Àr sÄ starka att de inte lÄter sig pÄverkas av större samhÀllsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhÀllet avses valda delar av landets civil- samt politiska samhÀlle.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.